TITUS i "Titus", Operan, Stockholm og Stora Teatern, Göteborg.
"Opera"; London, marts 1974:
La Clemenza di Tito" resulted in an indisputable success with Tonny Landy in the title part.
Opern Welt, Deutschland, Mai 1974:
Tonny Landy war ein exzellenter Titus, ein Mozart-Tenor, den wir uns merken sollten; mit lyrischem Timbre, aber auch mit dem Glanz des Heldenfachs.
Svenska Dagbladet, Stockholm, 18. marts, 1974:
onny Landy gör rollens alla nyanser av bitterhet, sorg, tvekan, intensivt personligt levande på scenen i varje tonfall och blick och griper inte bara med sin vackra lyriska tenor, utan lika mycket med den självfallna inlevelsen i rollen.
MANRICO i "Trubaduren", Stora Teatern, Göteborg.
Sydsvenska Dagbladet, Malmö, 11. november, 1973:
I titelrollen glänste Tonny Landy med sin sköna tenor, vars lätthet för höjden gav bl.a. den famösa strettan dess fulla verkan.
Göteborgs Posten, 10. november 1973:
Man skulle just nu kunna tala om Storan som en dansk opera och tacka Danmark för Tonny Landy och Per Stokholm, som i de båda förväxlade brödernas - Manricos och Grev Lunas - roller ger något av den skönaste dramatiska sång, som lokalen någonsin rymt.
FAUST i "Faust", Stora Teatern i Göteborg og Det kgl. Teater.
Dagens Nyheter, Stockholm, 10. februar, 1973:
I Tonny Landy/Faust har Storan en lysande tenor. Hans höjdtoner är av en formidabel lätthet och ljus glans og hans scenpersonlighet är betydande.
HERTUGEN i "Rigoletto", Det kgl. Teater, København.
Berlingske Tidende, 3. januar, 1972:
Hans tenor stråler! Landy som Hertugen var overbevisende, ja dårende!
DON JOSÉ i Carmen, Stora Teatern i Göteborg og Det kgl. Teater.
Dagens Nyheter, Stockholm, 1. februar, 1972:
Tonny Landy gav en utomordentlig gestaltning av Don José gennem skön uttrycksfull sång och ett dramatisk utspel, som i behärskningen var sprängfylld med glöd.
Berlingske Tidende, 24. maj, 1974:
Tonny Landy tog José fra den lyriske side med et dejligt højt piano B i Blomsterarien og tegnede udmærket figurens konflikt mellem pligt og tilbøjelighed.
GUSTAV III i "Maskeballet", Stora Teatern, Gtb.
Svenska Dagbladet, Stockholm, 18. oktober, 1976:
Tonny Landy är med sin mjuka röst manligare, allvarligare konung med tonfall som går rakt in i hjärtat. Av avståendets stora slutaria minns man mest antihjälten, ensam, hopsjunken i en stol, förkrossat ställd inför ett oundvikligt slut.
PINKERTON i "Madama Butterfly", Stora Teatern, Gtb.
Dagens Nyheter, 21. april, 1975:
Tonny Landy sjöng honom så praktfullt, så het och så lyrisk som Puccini komponerat honom.
ALFREDO i "La traviata", Det kgl. Teater, Den jyske opera, Malmø Teater:
Dagens Nyheter, Stockholm, 5. maj, 1979:
Tonny Landy synger Alfredo, og jeg har aldrig hørt ham bedre! Det er tydeligt, at han er i total harmoni med rollen.